Även om det kan vara svårt att tro så finns det besläktade över hela världen. Här finner du mer information om ett antal domäner både inom rikets gränser, men också från olika länder runt om i europa.
Stockholm
Sveriges huvudstad har alltid varit speciell. Baserat på gamla nordiska traditioner att välja sin kung så valde de första besläktade i landet att helt enkelt applicera samma princip på prinsen. I och med demokratin och parlamentarismens införande så skapades i Stockholm ett intressant system. Varje politiskt parti har alltid varit knutet till en elder. När människorna väljer till riksdagen så drar också de besläktade i trådar bakom kulisserna för att just deras kandidater ska få så mycket inflytande som möjligt. Efter att människorna har valt så har de också ovetande fördelat mandat i den så kallade "Urtida riksdagen" som sammanträder i bortglömda tunnlar under riksdagshuset. Under större delen av domänens period så har Gustav Sörensson av klan Brujah varit prins över Stockholm genom sin koppling till Socialdemokraterna, emellanåt utkonkurrerad av Christina Appfelquist av klan Ventrue som manipulerar Moderaterna. Klan Brujah har alltid haft en mer respekterad position i domänen och är mer i linje med klanens uråldriga arv som krigar-poeter än moderna ligister.
Av den anledningen så har anarkrörelsen aldrig haft något direkt inflytande, inte heller efter konklaven i Prag. Större delen av alla Brujah i Stockholm är Helener och har inte mycket till övers för anarkrörelsen. Anarkerna har därför levt i stadens mer utsatta områden och grupperna utan inflytande kallar Camarillans system för "Gråstaten". Det senaste valet har skapat en lika kaotisk situation hos de besläktade som i människornas samhälle. Sörensson har lämnat domänen för mellanöstern och representeras i sin frånvaro av ett coterie av yngre vampyrer som utmärks av sitt förakt för anarkrörelsen. Christina Appfelquist tog över positionen som prins med stöd av de mer tvivelaktiga politiska rörelserna och har hittills utmärkts av sin misstänksamhet mot nykomlingar inom Camarillan, i synnerhet mot Banu Haqim. Den här klanen har i tysthet börjat hitta anledningar att lämna domänen till mer fruktbara jaktmarker. Trots nuvarande turbulens så utgör Stockholm Camarillans mäktigaste fäste i Sverige och det ska till en hel del för att domänen ska falla för anarkerna.
Malmö
Staden var fram till sent 1600-tal i praktiken en koloni till Köpenhamn. Stadens prins utsågs i praktiken av Cedersköld i Köpenhamn, något som möjliggjordes eftersom Skåne var dansk mark. Det hade gjorts försök till självständighet, men det slogs alltid brutalt ner av Köpenhamn. Freden i Roskilde i slutet av 1600-talet förändrade kraftigt situationen. Med Malmö nu placerad på svensk mark så initierade Joaqim Ståhlbrand av klan Ventrue en kupp som använde hans kopplingar inom svensk militär för att avsätta det dåvarande styret och kasta ut "danska marionetter" från alla maktpositioner i domänen. Vissa menar att en anmärkningsvärd del av dessa förrädare visade sig vara rivaler till Ståhlbrand själv, men den sortens pragmatiska nepotism var i linje med vad som var normalt för Camarillan. Under Ståhlbrands pro-svenska linje blev Malmö under de kommande åren helt fritt från danskt inflytande på de besläktades sida.
Gentemot Köpenhamns fokus på kulturen så fokuserade Ståhlbrand på att gynna industrin. Malmös politik har alltid karaktäriserats av ett hämndbegär mot Köpenhamn och båda sidorna har fört ett krig i skuggorna där målet varit att kolonisera motparten och skapa en sammanhållen domän över Öresund. I efterförloppet av konklaven i Prag så betraktade Malmö kriget om Köpenhamn med ett visst mått av skadeglädje, men skrattet fastnade sannolikt i halsen när anarkrörelsen i Malmö själva gjorde uppror mot Ståhlbrands styre. Även om prinsen inledningsvis genomförde framgångsrika kirurgiska anfall mot de numerärt överlägsna anarkerna så drevs Camarillan 2014 ut ur domänen. Ståhlbrand och det som var kvar av hans styre etablerade en domän i exil i Lund. Vissa menar att han enbart slickar sina sår och samlar kraft för att återta Malmö, men ingen är säker på vad Ståhlbrands planer är i nuläget. Anarkerna i Malmö kunde samtidigt inte enas runt en gemensam syn på domänen. Det inrättades ett "revolutionärt råd" som mer kom att fungera som en diskussionsklubb än ett styrande organ. I nuläget är Malmö uppdelat i åtta olika domäner med varsin baron som var och en har en helt annorlunda syn på hur en anarkdomän bör se ut. Revolutionsrådet är så nedtyngt av diskussioner och lyckas sällan enas runt någonting annat än de mest självklara överenskommelser, som maskeraden.
Uppsala
Östra Aros var en sparsamt befolkad domän fram till slutet av 1400-talet när universitetet etablerades. Klan Tremere såg möjligheterna i universitetet och etablerade tidigt ett chantry och en betydande närvaro i staden. I linje med klanens vanliga principer så eftersträvade man inte alltför publika positioner, men blodsmagikernas närvaro i Uppsala, i synnerhet kring universitetet, var uppenbar. Prinsen vid millennieskiftet var en äldre ancilla av klan Ventrue vid namn August Ström, men det var en öppen hemlighet att den riktiga maktfaktorn i domänen var senechal Fredrika Silversköld av klan Tremere. Efter att anarkupproren störtade styrena i Köpenhamn och Malmö så gjorde anarkrörelsen ett försök att störta styret i Uppsala. Det var delvis lokala krafter i kombination med vissa extrema element från Malmö som reste för att föra vidare revolutionen. Uppsala, en mindre domän med en yngre furste, sågs som en lätt måltavla. Det hade inte kunnat vara mer felaktigt.
Så fort anarkerna satte fot i domänen så verkade styret konstant veta var de var. Sheriffen och hans hounds utförde framgångsrikt attack efter attack mot anarkerna där de var som mest sårbara, som om de redan visste alla anarkernas svagheter. De sista resterna av upproret föll när de försökte anfalla klan Tremeres chantry och slets i bitar av magiska skydd och byggnadens försvarare.
Efter det misslyckade upproret så deklarerade furst Ström att anarker nu var förbjudna enligt domänsrätten att befinna sig i Uppsala. Eventuella överträdelser skulle bestraffas med döden på plats, något som visade sig stämma när sheriffen natten därpå följde furstens dekret och började rensa ut kvarvarande anarker i domänen. De anarker som fortfarande levde flydde till Malmö. Några av dem ruvar på hämnd, men de som är vid sina sinnens förnuft inser det dåraktiga i att utmana klan Tremeres blodsmagiker i en domän där de haft fem hundra år till sitt förfogande att förskansa sig i.
Oslo
Norges huvudstad har under modern tid varit en aktiv konfliktzon mellan Camarillan och Sabbaten. Sabbatens biskop Lutz Persson var under en längre tid i aktiv konflikt med stadens prins Olav Asmundsen, Vid sidan om det så har Oslo en av nordens största populationer av medlemmar av Ministry. Medlemmarna av Ministry i Oslo tillhör till stor del Jörmungandrs hall, en kult inriktad på midgårdsormen som grundades av Arnulf Jörmungandrsson i domänen under medeltiden. Hans mer karismatiska childe, Valdis Hel-Blár, bröt iväg från den här kulten och bildade sin egen som fokuserade på Loke och, hävdar Valdis, är en vitalisering av traditioner som är äldre än hennes sire. Alla dessa konflikter avstannade i praktiken i början av 2000-talet. Sabbaten försvann till mellanöstern tillsammans med Arnulf Jörmungandrsson, vilket lämnade Olav Asmundssen kvar som oinskränkt prins över domänen och Valdis Hel-Blár som den äldsta medlemmen av Ministry i hela skandinavien.
Oslo har haft en del oroligheter från anarkerna efter konklaven i Prag, men deras population var aldrig tillräckligt stor. Domänen befinner sig just nu i en intressant position efter Ministrys formella övergång till anarkerna. Valdis är i en position där hon är den äldsta medlemmen av domänen och har möjligheten att både stampa ut sin sires kult och ta över Oslo om hon lyckas ena sin klan och utmanövrera Camarillan. Många besläktade i domänen förbereder sig på en ny konflikt, men än så länge vet ingen vad som finns i domänens framtid.
Köpenhamn
Danmarks huvudstad var fram tills nyligen en gammal Camarilla-domän. Domänens långvariga prins, Katarina Cedersköld av klan Toreador, var en stor sponsor av stadens kulturliv och skapade en modern, kosmopolitisk domän, i varje fall om man var Camarilla. Avvikande element som anarker och obundna klaner hölls konsekvent borta från de fina salongerna och ignorerades, i varje fall när de inte spontant utsattes för försök till fördrivningar eller trakasserier när någon finare medlem av domänen visade ett intresse för områden med för många anarker. Områden som Christiania fungerade länge som en fristad för anarker, vilka bildade små "domäner" med baroner som försökte beskydda sina områden mot Camarillan. Efter konklaven i Prag nådde situationen i Köpenhamn en kokpunkt. Anarkernas antal hade då vuxit sig så stort att man enades under den gemensamma visionen av den karismatiska Christina Pedersen av klan Toreador som ledde anarkernas uppror. "Kriget om Köpenhamn" var en lång, utdragen affär som pågick under 2012-2013 och till sist slutade med att de sista resterna av prins Cederskölds styre drevs ut ur domänen. Anarkerna delade upp staden i flera olika domäner med en baron som överser varje område. Pedersen fungerar som baron för hela Köpenhamn, en slags skiljedomare och ordförande för rådet som alla baronerna bildar.
Det nya styret av Köpenhamn har varit anmärkningsvärt civiliserat, även om varje baron styr sitt område efter sin egen, individuella syn på anarkrörelsen. Man har introducerat mer alternativa former av kultur som hade varit otänkbara under Camarillans styre, som exempelvis att öppna en lokal förgrening av klubben The Asylum i Köpenhamn. Det finns en fotnot av Camarillans närvaro i Köpenhamn: klan Tremere. De lokala tremererna består huvudsakligen av Hus Carna och träffade ett avtal med anarkerna som innebar att klanen behöll rätten till området runt sitt chantry och en "observatör" i rådet. Många anarker är skeptiska till om "häxorna" faktiskt är genuint opartiska eller om de bara väntar på rätt tillfälle att störta rådet och ta kontroll över staden.
Pedersens styre har sina belackare. Vissa hävdar att det är misstänkt likt arrangemanget i en Camarilla-domän och att de gemensamma regler som rådet kommer överens om börjar bli som nya traditioner. Andra menar att ett samhälle måste ha vissa gemensamma regler och att Köpenhamn är ett gott exempel på hur Anarkrörelsen kan styra en domän på ett ordnat sätt jämfört med situationen i Berlin.
Helsingfors
Finland har länge haft en äldre och större mängd besläktade än de andra nordiska länderna. Huvudsakligen består Helsingfors befolkning av gangrel med grupper av toreador, ventrue och enstaka malkaver. Den nuvarande prinsen, Sakari Heikkinen av klan Gangrel, är en traditionalist och en av de medlemmar av sin klan som aldrig lämnade Camarillan. Som äldre ancilla tog Heikkinen över domänen när hans sire lämnade Helsingfors för mellanöstern och har sedan dess eftersträvat att bibehålla domänen inom Camarillan till varje pris. Helsingfors är nu inte särskilt utsatt. De flesta gangrel i domänen är antingen helt obundna eller Camarilla och klan Brujah har aldrig haft särskilt stor befolkning. De få anarker i domänen vill inte ge fursten en anledning att bokstavligt talat visa klorna, utan håller en tyst tillvaro i domänen. Helsingfors är inte en domän man åker till, utan en domän man omfamnas i. Stadens besläktade är skeptiska mot utomstående. Som i resten av Finland så finns det envisa rykten om en uråldrig medlem av klan Malkavian som ligger i torpor under den frusna marken och som försöker sänka ner landet i ett evigt mörker. Det här skapar en nedtryckt känsla i domänen och medlemmar av klan Malkavian ses med ännu större skepsis än i övriga domäner.
Reykjavik
Island har alltid varit av perifier betydelse. Landets isolering och begränsade befolkning har isolerat det från den senaste tidens händelser. Andra Inkvisitionen har ingen närvaro att tala om och domänen styrs som den alltid har gjort. Smilla Grimsson av klan Toreador är prins av Reykjavik och en av de tre vampyrer som finns totalt på hela Island, tillsammans med sitt childe Ragnar Asgrimsson och ytterligare en brujah. Endast de tillfälligaste besök tillåts och de tre har metoder för att försäkra sig om att oinbjudna gäster snabbt försvinner. Enda undantaget görs för en mystisk grupp obundna gangrel som praktiserar någon äldre variant av asatron. Domänen är varken Camarilla eller anark, utan genuint obunden, men för resten av Europa förblir Reykjavik en irrelevant parantes i de besläktades historia.
London
Sedan medeltiden var London en av den kända världens mäktigaste domäner. Så länge det har funnits vampyrer i London så styrdes staden, och resten av Storbritannien, av den uråldriga vampyren Mithras av klan Ventrue. Även om Londons furste hade sina perioder av torpor eller resor så återkom han alltid. Av sina närmaste, och sig själv, sågs Mithras som en gud i mänsklig form och kultiverade en av de största methuselah-kulterna. Under bombningarna av London under andra världskriget drevs Mithras in i torpor, och därefter är det något oklart vad som hände med honom. Vissa menar att han blev dräpt, men hans kult menar bestämt att Mithras likt fågel Fenix återföddes mäktigare än någonsin. Dessa diskussioner blev huvudsakligen rent akademiska när Andra Inkvisitionen år 2012 genomförde en enorm operation som praktiskt taget rensade London på organiserad närvaro av vampyrer. Stadens dåvarande prins, Queen Anne, föll för andra inkvisitionen och Mithras, om det nu var han, mötte domänens undergång i en sista strid som slutade med att den uråldriga vampyren reducerades till aska.
Ryktena är dock envisa om att det inte var allt. Mithras kult hade på något sätt förvarnats och lämnat domänen i tysthet innan attacken och hade inte haft välviljan att varna någon annan. I dagsläget är vampyrlivet i London mest en parantes. Staden är under intensiv övervakning av andra inkvisitionen och det existerar ingen prins, baron, elysium eller andra tecken på organiserat vampyrliv. De som finns i staden undviker övervakade områden, i synnerhet tunnelbanan, som pesten, kommunicerar endast via kodade handskrivna meddelanden och träffas aldrig i större sällskap. Det har alla drag av en motståndsgrupp under ockupation, vilket de flesta menar är en rätt korrekt syn på situationen för stadens vampyrer.
Edinburgh
Skottland har historiskt haft en rätt perifier närvaro av vampyrer. Området har historiskt haft en omfattande närvaro av varulvar och andra äldre väsen som gör resor alltför riskabla. Edinburgh började få en respektabel närvaro av vampyrer först under sen medeltid. Staden maktstruktur skiftade rejält 2012 när Mithras kult, ledda av eldern Lord Roger de Camden av klan Hecata, på ett par nätter övertalade Camden domänens förra prins att avgå och tog helt enkelt över staden. I nuläget tjänar Edinburgh som en slags tillflyktsort för Mithras kult och vampyrer i exil från London. Vissa misstänker att kulten förbereder sig för att återta London, men vilka långsiktiga planer det finns vet bara Camden själv.
Paris
Ju mer saker förändras, desto mer förblir de detsamma. Innan millennieskiftet var Paris en av de tre dominerande Camarilladomänerna i Europa, vid sidan om London och Berlin. Efter Andra Inkvisitionens framfart så står bara Paris kvar intakt. Domänens prins, Francois Villon av klan Toreador, styr domänen som han gjort sedan 1500-talet. Anarkrörelsen är inte ens en fotnot i Paris, en stad där man antingen är "inne" eller bokstavligt talat ute ur domänen.
Camarillan i Paris har en elitistisk syn på domänens position, något som inte förbättrats av att Paris uthärdat både anarkerna och Andra Inkvisitionen, vilket fått andra domäner på fall. Domänen är i nuläget väldigt selektiv med vilka som tillåts att slå sig ner där och Villon har uttryckligen inget intresse av att ta emot flyktingar från "misslyckade" eller "betydelselösa" domäner. Några andra sekter än Camarilla finns knappast i Paris. De få anarker som fanns i staden innan konklaven i Prag jagades systematiskt ut efteråt.
Berlin
Redan innan Andra Inkvisitionen blev en faktor så var Berlin en stad som hade upplevt åratal av problem och tumult. Under århundraden styrdes staden av den diktatoriske Gustav Breidenstein av klan Ventrue, vars brutalitet och tendens till dödsstraff inte gav honom många allierade. Det dröjde till 90-talet innan hans childe, Wilhelm Waldburg, slutligen fick nog och avsatte sin sire. Waldburgs styre blev också tillfälligt och han själv avsattes av Camarillan efter ett antal av år av oroligheter, Gehennakulter och oacceptabel aktivitet från Sabbaten. Stadens nya prins, en malkav vid namn Abraham Wolff, gjorde ett acceptabelt jobb, men prioriterade inte att hålla koll på hur många anarker som befann sig i domänen.
Detta visade sig vara ett misstag.
Efter konklaven i Prag 2008 så var populationen av anarker i Berlin så pass stor att de hade antalet att genomföra ett fullskaligt uppror. Camarillans styre störtades och domänen styckades upp i olika baronier. Det fanns dock ett undantag: när Berlin brann så valde klan Tremere att försegla portarna till sitt chantry och isolera sig. Ingen anark var modig nog att försöka forcera blodsmagikernas skydd, så chantryt och området runt det fick helt enkelt fungera som en Camarilla-enklav.
Numera är staden en röra. Anarkernas olika gäng styr gatorna och det finns ingen baron stark nog att ge någon form av ordning. Det finns kraftiga indikationer på att maskeradbrotten i Berlin börjar bli så många att Andra Inkvisitionen förbereder sig för att rensa staden på vampyrer på samma sätt som man gjorde i London.
Hamburg
Staden har i allt väsentligt klarat av de senaste turbulenta åren, även om domänen också genomlidit en del förändringar. Stadens långvariga prins Albert Schröder lämnade domänen för Gehennakrigen i mellanöstern, varpå den yngre eldern Sigismund von Brauner av klan Ventrue tog över 2006. Sigismund har till stor del hanterat de senaste åren väl och har såväl försvarat maskeraden mot läckor gentemot andra inkvisitionen som pacifierat små fickor av anarker i Hamburg och förpassat dem till stadens mindre angenäma ytterområden. Som prins över Tyskland näst största domän tycks Sigismund ha intentionen att Hamburg ska ta Berlins plats som den mest inflytelserika domänen i centraleuropa. Domänens involvering i Stockholmsinitiativet är i linje med detta som en del av Sigismunds ambitioner att göra ett avtryck globalt och kunna associera domänens goda rykte med en eventuell "återkolonisering" av Göteborg.
Anarkerna har mindre positivt att säga om sättet som Hamburgs styre drev ut sekten från alla attraktiva områden, men bland tyska Camarilla, i synnerhet bland klan Ventrue, så ses domänen som ett hoppfullt exempel för framtiden.
Wien
I århundraden har Wien varit synonymt med klan Tremere. Klanens högkvarter fanns någonstans i staden och alla andra besläktade hamnade därmed i skuggan av klan Tremeres totala kontroll över domänen. Det fanns en prins och ett styre, men de var alla marionetter åt blodsmagikerna som tänkte och sade det de blivit instruerade att tycka och säga. Domänen har uthärdat ett antal invasioner, ockupationer och bombningar. För många var Wien en symbol för klan Tremeres makt: obruten, solid och okränkbar. Ingen var därför mer förvånad än klan Tremere när Andra Inkvisitionen anföll staden 2008 och utförde ett antal kirurgiska räder mot klanens befästningar. Klan Tremeres högkvarter reducerades väsentligen till en krater och ett stort antal av deras äldsta medlemmar reducerades till aska, hamnade i torpor eller fördes iväg av Andra Inkvisitionen. Hela händelsen bortförklarades som ett terroristattentat och i nuläget befinner sig staden under speciell övervakning av FN för att "bibehålla ordningen". I praktiken innebär det att Andra Inkvisitionen är upptagen med att gräva igenom det de lyckats beslagta från klan Tremeres befästningar i staden. Kontrollen är stenhård och de flesta besläktade med vettet i behåll har sedan länge lämnat domänen åt sitt öde.
Hela anfallet orsakade den schismen i klan Tremere som utgör en av de största förändringarna i klanen på tusen år och även om traditionalisterna i klanen gärna skulle vilja driva ut Andra Inkvisitionen och återta det som rätteligen är deras så är inte ens alla tre husen gemensamt tillräckligt starka för att genomföra någonting sådant, inte än. Vissa menar dock att en domän med så mycket begravda ockulta hemligheter inte kan ignoreras särskilt länge. Vem vet vad som finns gömt i staden som skulle kunna utgöra ett hot utan klan Tremeres övervakning?
Portions of the materials are the copyrights and trademarks of White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company, and are used with permission.
All rights reserved. For more information please visit white-wolf.com
Any other material not produced by White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company including but not limited to photos, characters and story elements is owned
by go:night and it’s creators.