Den första inkvisitionen

Det började för fler århundraden än vad som är väsentligt att nämna, det viktiga att minnas är att Inkvisitionen från början inte jagade oss. Det var först flera århundraden efter dess uppkomst som de fick nys om oss. För vår del började det med Society of Leopold.

I korta drag så grundades Society of Leopold som ett önskemål. Leopold själv var högt aktad av den dåvarande ledaren för den Romersk-Katolska kyrkan. Han hade tillfångatagit en besläktad ,som de få nästintill förmultnade texterna antyder var en Gangrel, och funnit ett kall. Sällskapet som kom att arbeta som en hemlig förgrening till den vanliga Inkvisitionen bestod endast av ett dussintal jägare. Som alla organisationer varierade deras antal men kärnan var bestående. De skulle förutom att rota ut motståndare till kyrkan hålla utkik efter alla övernaturliga varelser, i synnerhet besläktade. Och med det i åtanke gav de sig ut på sitt heliga krig.

Vi sträckte ut våra fingrar över mänskligheten och naivt trodde vi att vi hade kontroll. Vi såg inte vad som grodde förrän det var för sent, och plötsligt kom det. Ett dedikerat sällskap utsända och vägledda av Gud för att föra krig mot oss. Och det gick dåligt, mycket dåligt. Dessa jägare visste vad vi var, hur man hittade oss och hur man dödade oss.

Det finns myter om ett slag, i dagens Iran låg en fästning tillhörande Banu Haqim, en klan som präglats av storslagna krigare och mytomspunna magiker. De blev under det första korståget belägrade av kyrkans arméer, och efter en natt så försvann hotet. Under denna natt förtjänade de ett nytt smeknamn: Assamiterna. De gav sig ut under nattens täckmantel och i tysthet släckte de livet för otroligt många, för att sedan dra sig tillbaka till sin fästning. I moderna texter refereras de till som Assassinerna, några av de först upptäckta lönnmördarna.

Maskeraden

Maskeraden som många av oss tar som ett påhitt av Camarillan är äldre än alla sekter. Legender talar om vår existens sedan tidens början; Caine, fördömd att vandra ensam för evigt utan att tillkännage sin existens för människorna. Genom århundraden har det alltid funnits någon sorts maskerad, i kungadömen regerade utav uråldriga Ventrue, krigshärar ledda av de odöda. I Karthago ville klan Brujah riva ner murarna mellan människor och besläktade. Men man kan inte blanda krig med osynlighet.

Camarillan etablerade den skriftliga Maskeraden och det gynnade oss, att påstå annat är naivt. I fler år än vad du troligen kan tänka dig så har vi levt under dess skydd. Troligen tog du det för givet, det är något du troligen blivit inpräntad med från din sire. Maskeraden är det i särklass största skyddet som finns mot jägare.

Precis lika länge som Camarillan har existerat så har det funnits motståndare. Det fanns besläktade som motsatte sig Camarillans maskerad. Dessa ville hellre sätta sig som härskare över människorna, övertygande om sin överhet gentemot människorna.

Sabbaten, som i dagsläget knappt existerar, är ett bra exempel. Camarillans representanter kommer in i döden hålla fast vid deras rykte som blodtörstiga monster, men i ärlighetens namn så använder de sig av exakt samma medel, influenser, företag och teknologi.

Den andra inkvisitionen

Sen hände det, organisationen som i princip dött ut för så länge sedan väcktes till liv igen.

Återigen så hade vi sträckt ut våra fingrar över mänsklighetens maktkorridorer. Vi hade använt teknologin för att kriga mot varandra. Svärd och arméer hade ersatts av företag och ekonomisk utpressning, till viss del i alla fall. Klan Nosferatu etablerade ett världsomfattande nätverk för att kommunicera med varandra, klan Ventrue nyttjade globala organisationer för att tillförskansa sig mer makt.

I övervakningssamhället där Maskeraden var en lag så glömdes dess kärna bort. Hotet från den första inkvisitionen blev ett minne blott.
Och så kom det, vi fick upp ögonen för jägarna, legenderna som neonaterna kanske hade hört om blev grym verklighet.

I Göteborg kändes det via Scharlakansnatten. Jägarna kom och dödade alla av oss som de såg. Ett fåtal lyckades fly och ännu färre lyckades överleva. I samma anda kommer de, denna gången beväpnade med teknologi och djupgående kunskap om oss. Vem kunde tro att det skulle kunna bita sig i baken att försöka kontrollera människorna?

Ugh, nu är vi här. Ditt liv är i konstant fara, din mobiltelefon är en spårsignal, varje steg du tar kan mycket väl vara övervakat. Det sorgliga faktumet är att om du tror att du känner igen en jägare så vet den jägaren troligen vart du sover om dagen och vilka människor du umgås med.

Tänk, imorgon kan vara den sista natten du vandrar. Ty återigen skrider Guds utsända jägare över jorden i jakt på oss, uppeldade av vår egna naivitet.