Att existera som vampyr, eller besläktad som vi oftast kallar det, är ett öde värre än döden. Till en början kanske det hela låter tilltalande: det eviga livet, de övermänskliga förmågorna och chansen att kunna lämna sitt gamla liv bakom sig. Men precis som med allt så finns det alltid två sidor av myntet, och de flesta odöda inser redan efter bara några få nätter att deras nya så kallade liv är allt annat än en dans på rosor. Oavsett vad vissa mediokra ungdomsnoveller kan få dig att tro så finns det inga lyckliga slut för nattens parasiter. Världen de alla existerar i är en mörk och kall sådan, där alla i slutändan bara tänker på sig själva.
Att ständig behöva jaga efter sin föda, men också att själv vara jagad, sliter snabbt sönder ens mentala hälsa, och frestelsen av enklare mer omänskliga lösningar börjar plötsligt låta rimliga. En besläktad individ lever inte, men de existerar, och deras existens är ingenting annat än ett ständigt krig. Både den interna kampen över sin egen mänsklighet och att inte ge efter till monster som döljer sig bakom din mänskliga mask, men också ett politiskt krig mellan sekter och blodslinjer som utkämpats i tusentals år.
Du som besläktad är från och med nu en pjäs i nattens blodiga schackspel. Men huruvida du är den som faktiskt spelar spelet eller bara blir flyttad från ruta till ruta, det är något som du själv får ta reda på.
Kanske var det någon som smög ner något i glaset när du inte såg, eller så var personen rätt snygg ändå, men det var något som fick dig att följa med till det där hotellrummet för att ni skulle kunna utforska varandra utan att bli störda. Men natten tog en minst slags mörk vändning då din hals punkterades av två sylvassa huggtänder och du tömdes på blod. Du kämpade förstås emot, men snart så gav kroppen efter och du accepterade att det kanske inte var så illa att dö.
Rummet började snurra och blev snabbt mörkare och mörkare. Precis innan ditt hjärta slog sitt sista flämtade slag kände du det, den fantastiska smaken av något som droppades i din mun. Det var det godaste du någon smakat och du ville bara ha mer. Men innan du kunde ens förmå dig tanken på vad detta var eller hur du kunde få mer så drunknade du i smärta, en smärta som kunde pågå i timmar, dagar, veckor? Du skrek och kämpade för att inte dö och du kunde knappt höra eller se. Det enda som fanns var smärtan.
Sen, plötsligt, så tog det slut. Dina ögon öppnades långsamt, och utan att veta riktigt varför så förstod du att något var fruktansvärt fel.
Besten
Att vakna upp efter sin omfamning är aldrig en trevlig upplevelse. Inte nog med att vara i chock över att just ha dött, ett faktum kroppen inte verkar ha fattat än, så är man nu inte heller ensam med sina tankar och känslor. Det finns en till röst i ditt huvud som inte varit där tidigare. En röst som viskar de mest horribla och morbida handlingar du kan föreställa dig, och den vill att du skall göra allt den säger. Detta är vad som kallas för din best. Besten är ett rovdjur i sin renaste form och existerar endast för att överleva. Den känner endast hunger, ilska och rädsla, men den är aldrig i kontroll över dig såvida du inte låter den och så länge du inte tappar kontrollen. Det är dock väldigt vanligt att man tappar kontrollen till besten i börjar av sitt odöda liv. Detta kallas för frenzy och är sällan någonting bra. Det kan röra allt från att din hunger helt tar över till att du flyr instinktivt från ett hot som besten fruktar. Något som man dock snabbt måste bestämma sig för är om man skall kämpa emot sin best och behålla sin mänsklighet, eller ge efter och bli mer och mer av ett monster för var natt som går.
Din best kommer från din första natt alltid att finnas där, och även om den inte alltid är där och viskar i ditt öra kommer den alltid tillbaka när du minst anar det. Kanske när du är arg på den där rasisten du så gärna skulle vilja slå ner, eller när du blir fasthållen av någon idiot på krogen.
“Kom igen!...Slit halsen av honom! Ingen kommer att sakna honom ändå…”
Föreställ dig nu att du får höra detta viskas till dig varje natt, till slut kanske du faktiskt börjar lyssna?
Foto: go:night
Den eviga hungern
Något som besten snabbt kommer göra dig smärtsamt medveten om är din nya kost. Första gången du vaknar upp efter din omfamning kommer du att vara hungrig, och när vi säger hungrig menar vi utsvulten, som om du inte ätit på dagar. Men efter att du försökt trycka i dig resterna från igår eller svepa en hel flaska vodka kommer du snabbt att inse att inget längre smakar som det brukade och det kommer heller inte stanna i magen. Smaken av aska kommer fylla din mun och du kommer kräkas upp allt du stoppar i dig utan förvarning. Till slut när hungern tar kål på dig och bestens vidriga ord börjar låta nästan vänliga anfaller du någon och begraver dina nu sylvassa tänder i deras hals.
Smaken är obeskrivbar. Det är bättre än de finaste vin eller den blodigaste biff du ätit. Det är så euforiskt och stimulerande att det är bättre än sex. Men när du väl kommer tillbaka till dina sinnens fulla bruk ser du en livlös kropp framför dig. Du har stillat din hunger, men den kommer att återvända. Men hur skall du göra? Kan du verkligen leva med tanken på att begå mord bara för att stilla dina egna begär? Kommer du försöka behärska dig och bara dricka det du behöver, eller kommer du fortsätta att mörda natt efter natt?
Foto: go:night
Myt eller mörker
Som vampyr är du nu inte längre vid liv. Du är ett vandrande lik som enbart passerar som människa på grund av den kvarlevande skuggan av ditt tidigare jag. Om besten fick som den ville skulle du inte vara någonting annat än ett rovdjur som äter och sover. Dock är det en hel del saker som är påhitt från de mänskliga samhället som du som ung besläktad bör ha i åtanke. Vitlök gör inte ett skit mot dig och kors är fullkomligt värdelösa, alla vampyrer är ju trots allt inte kristna. Men det finns en del saker som du faktiskt bör undvika till varje pris för att ha någon chans att överleva i denna världen.
Solljus: Så fort solen går upp kommer din kropp att ge vika. Du kan kämpa emot det men du kommer alltid att vilja ge in och somna in. På dagen är din kropp ett lik och skulle någon hitta dig så kommer de tro att du är död. Men till skillnad från vissa djur som spelar döda för att undvika fara så är det i detta fallet inte någonting positivt. För skulle din döda hud möta solens strålar kommer du att antända och lågorna skulle inte slockna förrän hela din kropp blir till aska. Solen är från och med nu din värsta fiende, du måste alltid ha en plats att gömma dig på under dagtid och du kan inte riskera kontakt med ljuset. Du är aldrig säker under dagtid, så välj dina gömställen varsamt.
Eld: Precis som solens strålar så skyr du och din best elden. Om du rör dig för nära en öppen låga och inte har full kontroll över dig själv så kommer din best att instinktivt ta över och fly från hotet. Ett litet stearinljus kan gå bra, men en öppen brasa kan få dig skräckslagen bara av att titta på den. Var alltid varsam när det kommer till öppna lågor för trots din möjlighet att läka nästan alla sår och utföra övermänskliga dåd så brinner du som bomull dränkt i bensin.
Pålar: Till skillnad från vad filmer och böcker kan få dig att tro så dödar inte en träpåle dig. Men det gör den inte mindre farlig. En träpåle rakt igenom ditt hjärta paralyserar dig och gör det omöjligt för dig att röra så mycket som en muskel i din döda kropp. Dock så är du fortfarande fullt medveten om allt som försiggår runt omkring dig. Var dina ögon öppna när du blev pålad så ser du fortfarande. Detta gäller även för lukt, hörsel och känsel, vilket betyder att du är så sårbar som du kan bli i detta stadiet. Är du pålad tillräckligt länge utan att få i dig den näring som din best så desperat behöver så faller du dessutom i dvala som också kallas torpor. I detta stadiet kan du inte göra någonting och det enda som kan väcka dig från det stadiet är blodet från en annan besläktad. Om pålen avlägsnas medans du fortfarande är vid medvetande kommer din best automatiskt ta över kontrollen och du går in i frenzy för att göra allt du kan för att överleva.
Paranoian & ovissheten
Om du har som mål att överleva som besläktad i mer än bara några år så finns det en regel du slaviskt måste följa:
“Ingen är din vän...”
Det kanske låter cyniskt, och kanske rent ut av hatiskt mot koncept så som kärlek och samspel, men det är tyvärr sanningen. Vampyrer är i sin renaste form ett rovdjur som har ett enda mål: överlevnad. Så om en annan odöd tvingas välja mellan sin “vän” eller sig själv, vem tror du hen faktiskt väljer? Besten är så klart en stor del av detta eftersom den, som du nu är smärtsamt medveten om, är en överlevare. Men även du själv kommer bli mer och mer paranoid ju äldre din döda kropp blir.
“Är mitt hem verkligen säkert?
Varför tittar den där personen på mig hela tiden?!
SÅG NÅGON ATT JAG DROG IN LIKET I GRÄNDEN?!?!?!”
Du kanske skrattar åt det nu, men det lär du inte göra när du ligger pålad i någons källare medan de långsamt torterar dig med glödgade knivar och du varken kan skrika eller fly. Det odöda livets hårda skola kommer du bli smärtsamt medveten om, och vi har inte ens kommit till resten av samhällets struktur. Politiken, reglerna och farorna kommer aldrig ta slut och det enda som verkar vara säkert är att du till slut kommer göra ett misstag som kostar dig det liv du har kvar. Frågan är nu enkel:
“Hur länge kommer du klara att stå emot vad du faktiskt är?...”
Portions of the materials are the copyrights and trademarks of White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company, and are used with permission.
All rights reserved. For more information please visit white-wolf.com
Any other material not produced by White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company including but not limited to photos, characters and story elements is owned
by go:night and it’s creators.