Foto: go:night

Domäner faller

Det första publika startskottet för den Andra Inkvisitionen skedde 2008. En insatsstyrka från Andra Inkvisitionen anföll klan Tremeres huvudchantry i Wien, en stad som av vampyrerna hade betraktats som i praktiken ointaglig. Mot alla odds lyckades inkvisitionen ta sig förbi klanens ockulta skydd och demolerade klanens högkvarter. De medlemmar av klanens inre cirkel som inte dog föll in i torpor, sannolikt begravda under tusentals ton sten. Efter den initiala framgången så genomförde Andra Inkvisitionen samma år ett liknande anfall mot London. Queen Anne och Mithras dödades (även om ryktena är något vaga vad gäller den senare) och staden rensades i princip på vampyrer. Samlade anfall skedde även mot större städer som Paris, New York och Las Vegas, dock utan samma fullständiga utplåning.

Gehennakriget

I normala fall så hade Camarillan varit i en position att använda sitt omfattande inflytande för att krossa Andra Inkvisitionen i lindan, men sekten hade egna problem. I början av 2000-talet hade Sabbaten varit misstänkt tyst. Det visade sig att anledningen var ett gigantiskt korståg mot mellanöstern, den delen som betraktas som civilisationens vagga, eftersom sekten ansåg sig hittat viloplatserna för klangrundarna som man var fast besluten att dräpa. Sabbaten migrerade praktiskt taget som helhet till den här regionen, vilket underlättades av den redan instabila politiska situationen där. Ungefär samtidigt började alla besläktade av den åttonde generationen och lägre att känna ett oemotståndligt behov av att färdas till mellanöstern, något som vampyrerna kom att kalla för ”kallelsen”. Även om Camarillan inte tror på mytologin runt klanernas grundare så hyste man starka misstankar om att det ändå fanns uråldriga vampyrer i regionen som låg i torpor. Vampyrer som för omvärldens skull inte fick väckas av Sabbaten. Under en allians med Ashirran, Camarillans motpart i mellanöstern, inledde sekten försök att begränsa Sabbatens skadeverkningar. Detta kom att kallas för Gehennakrigen. Samtidigt som Andra Inkvisitionen anföll Camarillans fästen i Europa så var lejonparten av sektens äldre medlemmar upptagna med konflikten i mellanöstern.

Foto: go:night

Foto: go:night

Det tredje Anarkupproret

Reaktionerna på beslutet av att utesluta klan Brujah var blandade. De yngre medlemmarna, vilket var de flesta med tanke på att nästan alla elders befann sig i mellanöstern, valde att helt enkelt deklarera sig som anarker. De äldre, ovilliga att kasta bort årtal av hårt arbete för att Theo Bell inte kunde hålla sin best under kontroll, valde att helt enkelt ta avstånd från klanen som helhet och deklarera sig Hellener. Anarkerna, som tidigare mest varit relevant på USA:s västkust, växte plötsligt i storlek och fann sig plötsligt vara den största sekten i vissa domäner. I dessa domäner tog anarkerna ofta det naturliga steget och avsatte Camarillan. Det mest uppseendeväckande fallet var Berlin, som efter att ha varit under Camarillans kontroll sedan sekten grundades plötsligt utsattes för ett enormt uppror och styckades upp av olika anark-gäng. Andra domäner, som Prag, delades upp mellan Anarkerna och Camarillan. I de flesta gamla Camarilla-städer så var dock antalet anarker för få för att kunna avsätta styret och dessa grupper kom att leva ett marginaliserat liv i domänens mindre attraktiva delar.

Nya medlemmar - gamla sekter

Både Camarillan och Anarkrörelsen kom att expandera sin medlemsbas för att täcka upp för sina egna svagheter. Camarillan förde initialt förhandlingar med Followers of Set, men efter att mötet utsatts för en terroristattack så lämnade sekten ormarna åt sitt öde och istället rekryterade de delar av Banu Haqim, eller assamiterna, som var missnöjda med klanens nuvarande linje. Followers of Set kom att diskret börja kalla sig för ”Ministry” och ansluta sig till anarkerna. Måhända missnöjda med Sabbatens nuvarande linje eller som del i en underliggande plan så ansökte stora delar av klan Lasombra också om medlemskap hos Camarillan. I utbyte mot ett antal långt gående och tunga uppoffringar, som magistrarna mer än gärna betalade, så började också dessa före detta dödsfiender till Camarillan att ansluta sig till Elfenbenstornet.