Sekterna


Sekterna är lite för de besläktade som vad blockpolitiken är för människorna: stora grupperingar av besläktade som har sina egna ideer och tankar om hur samhället skall skötas. På denna sidan hittar du historien om de största sekterna som härjar än i nutidens nätter.

Camarillan


Den äldsta och, åtminstone fram tills nyligen, mäktigaste sekten. Klan Gangrels avhopp, uteslutandet av klan Brujah, den Andra Inkvisitionen och Gehennakrigen har dock på senare tid allvarligt stukat Camarillans makt. Camarillan grundades på 1400-talet under ett möte känt som Convention of Thorns i Storbritannien. Initiativtagarna var representanter från klan Brujah, Gangrel, Malkavian, Nosferatu, Toreador, Tremere och Ventrue. Den mest namnkunnige var dock Hardestadt, elder av klan Ventrue och grundare av hela projektet.


Camarillan är centrerat runt konceptet av Maskeraden, att hålla vampyrernas existens dold från människorna och verka i skuggorna. Innan dess hade vissa besläktade härskat mer eller mindre öppet, men den första inkvisitionen hade gjort detta omöjligt. Under ett halvt årtusende så etablerade Camarillan sig som den mest inflytelserika sekten. I de städer, kallade domäner, som föll under Camarillans kontroll så styrde en Prins, vilket är en könsneutral titel. Denne Prins hade under sig ett hov för att genomföra de nattliga affärer nödvändiga för en domäns stabilitet. Bortsett från de lokala strukturerna så fanns det också en större organisation som band samman Camarillan. Varje klan utsåg en Justicar, en domare, bödel och jury ansvarig för att hantera frågor som täcker in mer än en domän, i synnerhet frågor som rör Maskeraden. Högst upp i Camarillan fanns den Inre Cirkeln, ett diffust råd bestående av en person från varje klan som styrde sekten i sin helhet. Detta pågick i femhundra år och för en tid så rådde en stabilitet.

Status quo förändrades av två saker: den Andra Inkvisitionen och klan Brujahs utträde. Efter attacken mot Wien och London så var Camarillan försvagad. En av sektens starkaste pelare, klan Tremere, var tillfälligt desorganiserad efter att deras ledarskap bokstavligt talat hade exploderat. Anfallet mot London, länge ansett som en domän där de besläktade inte kunde utmanas, skickade ytterligare en tydlig signal att ingen var säker. En konklav tillkallades i Prag 2012 för att samla Camarillan och diskutera en väg att hantera den Andra Inkvisitionen. Under denna konklav så mördades Hardestadt av Brujahs archon Theo Bell. Camarillans svar var att slänga ut hela klan Brujah ur sekten och inom kort hade i praktiken varenda yngre medlem av klanen gått över till Anarkrörelsen. I tomrummet som uppstod lyckades en fraktion av Banu Haqim förhandla sig till ett formellt medlemskap i Camarillan för att täcka upp utrymmet som klan Brujah lämnade efter sig.


Camarillans respons på de förändrade tiderna var att falla tillbaka på Maskeraden. Inkvisitionen kunde inte besegras med klor eller vapen, den kunde bara avledas. Genom att hålla sig till skuggorna och undvika upptäckt, resonerade man, så skulle den Andra Inkvisitionen istället fokusera på uppenbara, mindre diskreta vampyrer, såsom Anarkerna. Camarillan gick från att vara en sekt som hävdade varenda vampyr som medlem till att bli mer elitistisk och enbart omfatta "de bästa", individer som hade bevisat sina användningsområdet och, viktigast av allt, en förmåga att hålla på Maskeraden. Elfenbenstornet, som Camarillan kallas i informellt tal, är skakat, men inte raserat. Inför den nya tidens utvecklingar så samlar sekten sina styrkor, barrikaderar sina portar och förbereder sig för att hålla linjen mot alla som vågar utmana dess makt, oavsett om denna utmaning kommer från Anarkrörelsen eller den Andra Inkvisitionen.

Anarkerna


Anarkrörelsen eller "rörelsen" som de ofta kallas internt är egentligen äldre än vad sektens medlemmar själva känner till. Den första anarkrevolten ägde rum under medeltiden som en respons mot äldre vampyrers tendens att förslava de yngre med blodsbandet och sedan kasta dem till den Första Inkvisitionens eldar för att rädda sitt eget skinn. En slags fred förhandlades med Camarillan i samband med att sekten grundades. Eventuella anarker blev förlåtna för sina upproriska handlingar och fick tillåtelse att existera i Camarillans domäner, förutsatt att de följde dess regler. I praktiken var anarker en slags andra klassens medborgare, bundna av Camarillans lagar utan att ha inflytandet eller den sociala statusen att påverka något. Anarker existerade i århundraden som en liten, men huvudsakligen maktlös minoritet i Camarillans domäner. På 1940-talet förändrades saker och ting.


I Los Angeles på USA:s västkust gjorde lokala anarker uppror mot en grym och despotisk prins, ett uppror som snabbt spred sig över resten av Kalifornien. Detta etablerade de Fria Anarkstaterna, en serie domäner kontrollerade av anarkerna som kom att bli ett försök att implementera sektens rätt spridda ideologi om frihet och jämlikhet bland vampyrerna. Resultatet blev blandat och efter en inledande period av kaos och oordning så etablerades faktiska gränser där en Baron, en lokal representant för anarkerna, styrde.

Staterna i sin helhet kom dock inte att bli särskilt långvariga, då anarkerna visade sig oförmögna att hantera hoten från andra sekter. Flera av Anarkstaterna föll under 2000-talet och resten är omstritt territorium där anarkerna försöker hålla linjen mot Camarillans försök att återta kontrollen.


Anarkrörelsen såg ett stort uppsving globalt efter konklaven i Prag då större delen av klan Brujah omedelbart bytte sida. Från att ha varit en av de minsta grupperingarna så blev de plötsligt en av de större sekterna.


Till skillnad från Camarillan så har Anarkrörelsen dock inget samlat regelsystem eller styre. Rörelsen har gemensamt en aversion mot blodsbandet som metod för att kontrollera yngre vampyrer och en tro på den individuella friheten, även om de respekterar Maskeraden. Motståndet mot blodsbandet är dock riktat mot när det används som maktmedel mot besläktade, anarker har inga som helst problem med att blodsbinda människor eller hålla sig med ghouls. Utöver det så varierar tolkningen av vad Anarkrörelsen innebär från vampyr till vampyr. 

Ledarskapet på lokalt plan utgörs av Baronerna, anarker som antingen är starka, karismatiska eller opportunistiska nog att göra anspråk på en domän och ha ett antal anhängare som är beredda att försvara dem. Ytterst sällan är den en ensam Baron som styr en hel stad, om inte staden är väldigt liten, utan normaltillståndet är att ett antal olika Baroner har egna domäner och försöker koordinera med varandra när det gäller frågor som rör hela sekten. Ofta samlas Baronerna i samma område i någon form av råd eller församling för gemensamma beslut, även om effektiviteten varierar från domän till domän. Det finns inget sådant som en "typisk" anarkdomän. Vissa Baroner är demokratiskt lagda och lyssnar in sina anhängare noga, medan andra styr med järnhand likt en boss i ett kriminellt gäng. Trots anarkernas förkärlek till mer moderna ideologier så styrs sällan ett baroni genom demokrati. I slutändan är det baronen som bestämmer, även om hen oftast i högre grad behöver lyssna in sina underordnades åsikter än en furste behöver göra. Baroner som blir för totalitära eller kontrollerande har dock en tendens att bli avsatta, en av anledningarna till att det nästan aldrig är en ensam Baron som styr en stad. Rörelsens brist på en enad ideologi är både en fördel och en nackdel. Dels så leder det till att anarkerna attraherar en bred skara, men också till att de är oförmögna att koordinera sig på samma sätt som Camarillan. Medelåldern för en anark är också betydligt lägre, delvis för att deras ideologi i högre grad attraherar yngre vampyrer, men också för att anarker har en tendens att dö tidigt. Deras brist på ett enat system att hantera maskeraden gör dem mer lättidentifierade för den Andra Inkvisitionen.

Obundna


Vid sidan av sekterna så står de som inte tillhör någon alls. De obundna kommer oftast i två kategorier: de som inte har accepterats i en sekt och de som valt att inte tillhöra en. Det finns en hel del unga besläktade av hög generation bland de obundna, i synnerhet Caitiffs eller Thin-bloods. Det finns också en viss koncentration av medlemmar av klan Gangrel som försöker hålla sig borta från politik och liknande frågor. Ett antal elders som är så pass självförsörjande och mäktiga att de inte behöver sekterna räknas också till de bundna. I slutändan är det mycket riskabelt att vara obunden. Sekterna erbjuder en form av socialt skyddsnät och stöd vid fara, det finns alltid allierade som kan backa upp en medlem mot yttre hot, men en obunden har ingen annan att förlita sig på än sig själv.


De obundna förenas inte, till skillnad från sekterna, i någon gemensam ideologi eller allians. Varje persons orsak till att vara obunden är individuell och är sällan en källa till något gemensamt band. Förr i tiden var det mer gångbart att vara obunden, hålla sig utanför sektpolitiken och göra affärer med alla sidorna. Dessa nätter så är sekterna allt mer ovilliga att göra arrangemang utanför sitt eget medlemskap och tiden är förbi när en obunden besläktad kunde åtnjuta de flesta fördelarna av en domän utan att behöva svära lojalitet till den styrande sekten.


En speciell kategori av obundna är de som har valt att bli Autarkis. Till skillnad från obundna, som ingår i det besläktade samhället och försöker navigera det utifrån sina förutsättningar, så har en Autarkis valt att helt distansiera sig från andra besläktade och deras politik. Dessa lever oftast avskilda likt eremiter, ofta i mindre orter eller samhällen som inte är stora nog att attrahera andra besläktade, eller i utkanten av domäner. Anledningarna att bli Autarkis är varierande, men många gör det för att försöka bevara eller återfinna sin mänsklighet, på behörigt avstånd från andra besläktade och deras politiska spel.

Sabbaten


Sabbaten har sitt ursprung i tiden runt Camarillans grundande och bestod då av grupper som inte höll med om konceptet att vampyrerna ska hålla sig dolda från mänskligheten. Sektens ryggrad bestod, fram tills nyligen, av klanerna Lasombra och Tzimisce som ska ha dödat sina Klangrundare under det första anarkupproret. Sekten grundar sig i att vampyrer inte har någon anledning att dölja sin natur och per definition är överlägsna människorna.

De anser också att Klangrundarna och deras childes manipulerar alla besläktade bakom scenerna och behöver bekämpas. De som inte ansluter sig till Sabbatens sak ses som villiga slavar som måste förintas. Sekten har en nästan religiös dyrkan av Caine, den mytologiska första vampyren och ser sig själva som hans utvalda krigare, därav sektens mer formella namn “Caines Svärd”. Under en lång tid var Sabbaten ett konstant hot mot domäner kontrollerade av Camarillan. Sekten kunde med jämna mellanrum initiera så kallade korståg riktade mot sådana domäner.


Till skillnad från Camarillan och Anarkrörelsen så gör Sabbaten sig inget besvär av att bejaka sin mänsklighet och den har en brutal, omänsklig kultur där besläktade ständigt testas för att endast de starkaste ska överleva. Sekten rekryteras via att personer bokstavligt talat plockas från gatan och omfamnas i massiv skala. De som överlever sin första strid får eventuellt vidare instruktion i sitt nya tillstånd och krafter. Sekten är i praktiken en dödskult och medlemmarna är starkt indoktrinerade i sin tro. Förutom de tidigare nämnda Lasombra och Tzimisce så innehåller Sabbaten även antitribu, individer som vänt ryggen som sina tidigare klaner och format en unik form av klankultur inom Sabbaten.

Foto: go:night - Josefina Runnquist

Fram tills nyligen så var Sabbaten ett konstant hot för Camarillan och Anarkrörelsen. På senare tid har sekten övergett en stor del av sina traditionella domäner och migrerat till mellanöstern samtidigt som äldre vampyrer över hela världen börjat känna ett behov att åka dit. Få tror att det är ett sammanträffande och man vet att strider pågår i området som börjat kallas för “Gehenna-krigen”. Ingen vet exakt vad som pågår i området. Få vill veta. Innan detta så valde en stor del av klan Lasombra att förråda sabbaten och gå med i Camarillan av anledningar som inte är generellt kända. Vad man vet så har den senaste tidens händelser resulterat i en anmärkningsvärd minskning av anfall från Sabbaten, men erfarna medlemmar av Camarillan menar att det sannolikt är ett förrädiskt lugn. Historien har gång på gång visat att det farligaste en Prins eller Baron kan göra är att avfärda hotet som Caines Svärd utgör.


(Sabbaten är ej spelbar i go:night)

Ashirran


Ashirran är med god marginal den äldsta kända sekten i världen. Den grundades på 600-talet, drygt nio hundra år innan Camarillan. Sekten grundades baserat på profeten Muhammeds löfte om frälsning för alla som följde Guds ord och dåtidens vampyrer tolkade att man med “alla” inte enbart menade människor. Sekten är uppbyggd på Islams pelare, med vissa speciella tolkningar gjorda utifrån medlemmarnas status som vampyrer. Även om en profilerad del av Ashirran är sant troende muslimer så följer större delen av sektens medlemmar Islam för att det är behändigt eller gör interaktionen med människor smidigare i den delen av världen de bosätter sig. Under medeltiden var Ashirran en av de mäktigaste grupperna i den kända världen, med kontroll över mellanöstern, Nordafrika och domäner så långt österut som i Indien. Av okänd anledning har dock de senaste århundradena sett sekten minska i inflytande och storlek. Ottomanska rikets sönderfall i kombination med åratal av krig och konflikter i Ashirrans område har reducerat sekten från den gigant den en gång var till mer av en lokal sammanslutning. Dess makt är starkast i Saudiarabien, Iran och Afghanistan, men den har också inflytande i Egypten och resten av mellanöstern.

Gehenna-krigen har varit särskilt smärtsamma för Ashirran, eftersom det är dess domäner som ligger närmast de aktiva krigszonerna. I början av 2000-talet ingick Camarillan och Ashirran en allians för att forma en gemensam linje och begränsa Sabbatens skadeverkningar i regionen. För att formalisera alliansen genomfördes ett politiskt äktenskap mellan Victoria Ash av klan Toreador och Tegyrius av Banu Haqim kallat “Vermillionbröllopet”. Som del av alliansen så är sekternas medlemmar välkomna i den andra partens domäner, förutsatt att reglerna följs.


Ashirran är organiserad på ett liknande sätt som Camarillan, men positionen som Prins kallas för “Sultan”. Utmärkande är också att den andlige rådgivaren, kallad “Imam” har en mer framträdande roll i Ashirrans domäner. I övrigt är de snarlikt organiserade med ett råd av Primogener, en Sheriff och eventuella Hounds när situationen kräver det. Ashirran är dock inte centralt styrd på samma sätt som Camarillan, utan varje domän har en högre grad av självständighet. Dock sker kontakt och samordning mellan domäner när det gäller gemensamma affärer, som Gehenna-krigen.


Ashirrans klaner är i princip detsamma som Camarillans. Brujah och Gangrel gjorde dock aldrig ett uttåg ur sekten på samma sätt som från Camarillan och Tremere har aldrig varit väletablerade på grund av klanens europeiska rötter. Banu Haqim och Lasombra är med god marginal de mest inflytelserika klanerna i Ashirran på grund av båda klanernas starka kopplingar till organiserad religion. 


Portions of the materials are the copyrights and trademarks of White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company, and are used with permission.

All rights reserved. For more information please visit white-wolf.com


Any other material not produced by White Wolf Entertainment AB, a Paradox Interactive AB company including but not limited to photos, characters and story elements is owned

by go:night and it’s creators.