Elysium

Elysiums lagar

Reglerna för ett elysium kan variera kraftigt från plats till plats. Varje elysium har generellt någon som är ansvarig. I Camarillan innebär det i regel elysieväktaren, medan det oftast är ansvarig baron hos anarkerna. Varje domän har sina egna specifika seder, så elysium kan ibland ha speciella regler alla förväntas följa som inte existerar i andra domäner. I regel har dock alla elysium oavsett var de befinner sig fyra lagar som är universella:

1. Inget våld är tillåtet på Elysium

Med "våld" menas fysiskt sådant och många furstar går ett steg längre och förbjuder helt vapen på elysium för minimera risken för olyckshändelser. Oftast finns det en tolerans för enstaka slag, örfilar och uppenbart harmlösa incidenter, men så fort våldet blir allvarligt menat så har en gräns passerats.

2. Ingen konst får förstöras på Elysium

Elysium har en tradition av att organiseras i lugnande miljöer som konstgallerier och liknande, samt att det inte är ovanligt att mer artistiskt lagda besläktade ställer ut egna verk. Har en form av konst godkänts så är det förbjudet att förstöra den och ofta inkluderar det konstnären själv om det gäller saker som musik, uppläsning av poesi eller liknande. Klan Toreador stöder entusiastiskt den här lagen och i vissa domäner kan det dömas ut dödsstraff på de som bryter mot den.

3. Elysium är neutral mark

Alla besläktade är välkomna oavsett klan, sekt, politisk eller filosofisk tillhörighet. Innan Gehennakriget förekom det, även om det var ovanligt, att medlemmar ur Sabbaten ibland besökte Camarillans elysium och dessa gavs då samma skydd som övriga gäster. Oavsett vad besläktade tycker om varandra utanför elysium förväntas de respektera dess fred.

4. Fri lejd till och från Elysium

Besläktade som åker till och från Elysium är fredade från olika former av angrepp, bakhåll eller liknande. Den här lagen är en nödvändighet för att besläktade tryggt ska kunna besöka elysium. Generellt anses besläktade ha rätt att passera jaktmarker och domäner tillhörande den sekt som organiserar elysium så länge det enda de gör är att passera. Folk som medvetet utnyttjar elysium för att försöka anfalla eller kidnappa sina rivaler på väg dit eller hem brukar oftast dömas extremt hårt.

Alla lagar utom den fjärde är förhandlingsbara, förutsatt att man kan muta ansvarig elysieväktare eller baron att ignorera lagbrotten. Det finns otaliga exempel på elysieväktare som "inte varit i rummet" precis som en strid ägt rum eller hur vissa besläktade funnit det omöjligt att få den lokala baronen att klassificera deras konst som konst. Som vanligt är lagarna bara huggna i sten tills man har mutat personen ansvarig för att tolka dem på "rätt" sätt. Den fjärde lagen är enda undantaget eftersom den är fundamental för att elysium över huvud taget ska kunna hållas. Väktare och baroner som gör avkall på den finner snart att ingen kommer att besöka deras elysium längre.

Elysium och sekterna

Även om elysium ursprungligen är äldre än någon av sekterna så är ordet i moderna nätter synonymt med Camarillan eftersom de i fem hundra år varit de huvudsakliga organisatörerna av elysium. Inom Camarillan deklarerar Fursten elysium, men delegerar det praktiska ansvaret över lokalen och lagarna till en Elysieväktare. I mer instabila domäner kan väktaren i praktiken vara en slags säkerhetsansvarig, mer utvald för sin förmåga att beskydda elysium än sin sociala finess. Mer etablerade och stabila domäner, å andra sidan, har oftare väktare som agerar en slags värdar/värdinnor och säkerställer den sociala miljön. Det är inte ovanligt att elysieväktaren rekryterar en eller flera kompetenta besläktade för att kunna styra upp våldsamma situationer innan de hinner bli ett problem.

Camarillans motpart i mellanöstern, Ashirran, praktiserar också elysium, dock kallat för Haram i deras domäner. Traditionen är dock snarlik hur den praktiseras hos Camarillan, även om lagarna inom Ashirran ges mer religiösa övertoner.

Anarker kallar generellt inte sina sammankomster för "elysium". Även de medlemmar av rörelsen som kan sin historia och vet att traditionen är äldre än Camarillan inser att ordet "elysium" är så associerat med den andra sekten att det är omöjligt att använda om en baron inte vill bli betraktad som sympatisör till motståndarsidan. När anarker håller sammankomster, organiserade av den lokala baronen, så kallas de ofta för rants, forum, sammankomster, debatter eller liknande. De ansvariga baronerna utfärdar oftast regler i samband med dessa möten som är snarlika de fyra lagarna som följs på elysium. På samma sätt finner de flesta baroner positionen som elysieväktare onödig och en form av delegering som inte är normal inom sekten. Baronen är alltid ansvarig för sina sammankomster, men låter ofta en keeper (om en sådan finns i baroniet) hantera de mer direkta frågorna, i synnerhet besökare som inte följer reglerna.

Huruvida Sabbaten i sin nuvarande form organiserar eller respekterar elysium är än så länge okänt, men de flesta besläktade från andra sekter finner deras frånvaro från den sortens platser rätt lugnande.