Anledning till "klanens" glesa antal tidigare är delvis att thin-bloods inte varit särskilt uppskattade. Elders har ofta i ett uttryck av vidskeplighet sett thin-bloods som tecken på undergången eller helt enkelt som olycksbringare. Att helt enkelt mörda av thin-bloods i etablerade domäner var ingenting ovanligt, om inte individens sire hann före. Den gamla positionen som Scourge inom Camarillan hade delvis som arbete att rensa bort thin-bloods från domäner. Sabbaten var, om något, ännu mer hatisk mot thin-bloods och jagade också ner dem vid tillfälle. Allt som allt bidrog det till att det var ovanligt att en thin-blood någonsin träffade en annan och generellt levde ett kort, kringflackande liv.

Allt eftersom besläktade av allt högre generationer omfamnat så har också mängden thin-bloods ökat. Exakt vad som ligger bakom den plötsliga ökningen den senaste tiden är inte helt och håller klart. Camarillan skyller på anarkernas ansvarslösa tendens att inte kontrollera omfamningar i kombination med att Andra Inkvisitionen lämnat domäner decimerade utan fungerande ledarskap.

Thin-bloods själva har oftast väldigt lite koll på sekter, traditioner eller ens vad de själva är för något. De flesta överges helt enkelt av sin sire när hen upptäcker vad resultatet blivit. Eftersom blodet hos thin-bloods inte är tillräckligt stark så har de tillräckligt många mänskliga drag för att kunna leva relativt normala liv med mindre risk för att bli upptäckta av Andra Inkvisitionen. I städer med en stor minoritet av thin-bloods kan de forma små egna samhällen och det är ofta i dessa sammanhang som de utvecklar sin speciella blodsalkemi, som är den enda disciplinen som en thin-blood pålitligt kan lära sig.

I resten av vampyrernas samhälle betraktas thin-bloods som andra klassens medborgare, risker mot maskeraden som inte begriper de regler som alla måste följa. Camarillan märker ofta ut thin-bloods med brännmärken, tatueringar skapade med blodsmagi eller andra mer eller mindre permanenta metoder för att kunna identifiera dem. Anarkerna vidtar inte lika extrema metoder, men inte ens den mest egalitära Baron ser en thin-blood som något annat än en lägre form av vampyr. I vissa domäner är de inte ens välkomna, utan jagas iväg som om de var pestsmittade. De flesta thin-bloods har inte tid för någon annan motivation än att överleva så gott de kan och försöka förstå vad de själva har blivit för något.

Skillnader

Thin-blood spelar till viss del efter andra regler jämfört med vanliga besläktade. Därför har de inga klaner eller klansvagheter, men däremot en uppsättning generella fördelar och nackdelar som alla thin-bloods har:

Fördelar

• Thin-bloods har ingen best på samma sätt som andra besläktade. De påverkas normalt av hunger, men kan aldrig gå in i frenzy oavsett hur hungriga, arga eller hotade de känner sig. Discipliner och krafter som manipulerar eller läser av besten hos besläktade fungerar inte på thin-bloods.
• Thin-bloods saknar klaner och kan därmed inte ha någon specifik klansvaghet.
• Istället för att brinna vid kontakt med solljus så försvagas enbart en thin-blood. Under dagtid så halveras deras AV (avrundat uppåt) och de kan vandra utomhus, om än kraftigt försvagade. Under dagtid så kan en thin-blood inte aktivera discipliner eller liknande krafter. Oavsett när en thin-blood väljer att vara aktiv så måste hen sova åtta timmar per dygn. 
• En thin-blood registrerar på alla undersökningar som en vanlig människa. Hen har en kroppstemperatur, en puls, andedräkt och allt annat som associeras med en normal, frisk, levande människa. En läkarundersökning eller värmekamera ger inget annat resultat än för en människa. Thin-bloods räknas som att ha livets rodnad konstant aktiv med de associerade effekterna.
• Thin-bloods har tillgång till en exklusiv disciplin: blood alchemy. Utöver det så har de en nivå i en annan disciplin som varierar beroende på resonansen på det senaste blodet de druckit. Om inte karaktären har tillgång till en herd med specifik resonans så genereras den här disciplinen slumpmässigt vid varje tillfälle bland de tillgängliga disciplinerna (förutom blood sorcery och oblivion).

Nackdelar

• Blodet hos en thin-blood är så pass svagt att hen inte kan lära sig några discipliner över huvud taget förutom blood alchemy. Hen börjar inte med några nivåer i discipliner från start och får ingen bonus på detta för sin jaktpreferens, om någon. Blood alchemy kan köpas med xp som en klandisciplin, men utöver detta så har karaktären inte tillgång till några övernaturliga krafter.
• Thin-bloods kan inte skapa några blodsband. Blodet från en thin-blood är fullständigt ofarligt för andra besläktade och kan drickas utan bieffekter.
• Thin-bloods har mycket svårare att skapa ghouls än andra besläktade. Blod motsvarande en nivå hunger ger en människa en ghouls egenskaper, men bara för en natt istället för en månad. Detta i samband med bristen på blodsband gör att thin-bloods extremt sällan håller sig med ghouls.
• Det är potentiellt dödligt för en thin-blood att försöka omfamna någon annan. En thin-blood av 14:e eller 15:e generationen kan försöka omfamna en människa, men det är en sannolikhet på 50% att personen istället förblöder och blodet inte lyckas återuppliva hen. Thin-bloods av 16:e generationen kan aldrig omfamna någon.
• Thin-bloods tar skada som människor. Alla anfall med vapen ger aggraverad skada istället för normal skada. Utöver det så tar thin-bloods aggraverad skada av eld och vapen som specifikt ger sådan skada mot övernaturliga varelser.
• Thin-bloods som blir pålade blir inte paralyserade, utan går istället in i torpor tills de fått tillräckligt med blod för att läka skadan.